Det Nutida Arvet

Vad är ekologisk produktion?

Ekologisk produktion strävar efter att nyttja naturresurser som energi, mark och vatten på ett långsiktigt hållbart sätt. Stor biologisk mångfald och hög ambition när det gäller djurens välfärd är andra ledstjärnor.
Den ekologiska produktionen utmärker sig på framför allt tre sätt:
1) hur man hanterar skadegörare och ogräs
2) hur man ger grödorna tillräckligt med näring
3) att djuren har en viktig roll i produktionen.

Djurhållare med ekologisk produktion måste ha dokumenterad kunskap om djurskydd och djurhälsa. Hälsoproblem hos djuren förebyggs genom val av lämpligt djurmaterial och passande djurhållningsmetoder.
Den ekologiska djurhållningen strävar också efter att djuren ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Till exempel får inte höns hållas i bur och grundregeln är att nötkreatur ska hållas lösgående. Även grisar och fjäderfä har rätt till utevistelse och grovfoder.
Växt- och djurhållning ska vara i balans, så att djuren i första hand äter foder från den egna gården och stallgödseln används för att ge näring åt åkermarken.
Mot skadegörare och ogräs använder odlare med ekologisk produktion i första hand olika förebyggande metoder, som att variera växtföljden och använda motståndskraftiga sorter. Kemiska bekämpningsmedel används inte i produktionen.
När det gäller växtnäring använder den som odlar ekologiskt stallgödsel, kvävefixerande baljväxter, restprodukter från livsmedelsförädling och annat organiskt material. Det är inte tillåtet att använda mineralgödsel om det inte har naturligt ursprung. Att hushålla med växtnäringen och att bygga upp jordens bördighet är viktiga principer.

Ett syfte med att öka den ekologiska produktionen är att detta ska bidra till att uppfylla de svenska miljömålen.

Det faktum att man inte använder kemiska bekämpningsmedel inom ekologisk odling bidrar till att nå målen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet.

Den ekologiska produktionens varierade växtföljder med större inslag av vall bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Hur stora effekterna blir beror på hur det omgivande landskapet ser ut.

Att ekologisk odling inte heller använder lättlösliga mineralgödsel kan påverka målet Ingen övergödning. Hur stor urlakningen av växtnäring blir från en gård beror dock på fler faktorer, och det kan vara stora skillnader mellan gårdar oavsett om de är ekologiska eller inte.

I ekologisk odling använder inte jordbrukaren mineralgödsel, och bidrar på så sätt till att nå målet Begränsad klimatpåverkan. Det beror på att produktionen av mineralgödsel är en stor källa till utsläpp av växthusgaser. Å andra sidan är avkastningen per hektar lägre i den ekologiska produktionen, vilket gör att utsläppen av växthusgaser fördelas på en mindre mängd varor.

Svenska Natura 2000-områden

Det svenska nätverket omfattar områden som alvarmarker på Öland, bohusländska fjordar, frodiga rasbranter i Östergötland och ödsliga myrar i Norrbotten. Här finns även Tivedens urskogar och Sarekmassivets vidder.

Flera områden är utvalda därför att de är viktiga livsmiljöer för hotade arter. Exempel på hotade arter är Läderbaggen som trivs i Östergötlands ekhagar, nornan som blommar i norra Sveriges barrskogar och rördrommen som ropar i Skånes sjövassar.

Urvalet av Natura 2000-områden är en viktig grund för att bevara ett representativt urval av naturmiljöer i Sverige. Natura 2000 omfattar värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Majoriteten av Natura 2000-områdena är skyddade som nationalpark eller naturreservat, men ytterligare områden kommer att behöva fullständigt skydd som naturreservat.

Kartverktyg för skyddad natur
I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur framgår vilka svenska områden som ingår och varför de har valts ut. Där finns kartor och även listor över arter som berörs och var de finns. Av säkerhetsskäl har förekomster av vissa hotade arter uteslutits.

Riksintressen för kulturmiljövård i Örebro län

Riskintressen områden speglar länets historiska utveckling över tid och bär på många intressanta berättelser. I Örebro är dessa utvalda miljöer kopplade till agrara näringar, bergsbruk och stadsmiljöer, herrgårds och slottslandskap, sockencentrum och kyrkomiljöer. Dagens beskrivningar är kortfattade och motsvarar ofta inte de krav som ställs på kunskapsunderlag i samhällsplaneringen. Tyréns uppgift är därför att förtydliga de bärande kulturhistoriska berättelserna och hur dessa kan avläsas i landskapet. Genom ett större helhetsgrepp och nya infallsvinklar kan riksintressenas kvaliteter förvaltas på ett medvetet sätt i den framtida planeringen.

– Riksintressenas värden och potential är en resurs i en hållbar samhällsutveckling och är en tillgång i planeringen av framtida miljöer. Genom en tydligare vägledning är det möjligt att nå balans mellan skydd, förvaltning och utveckling.

Länsstyrelsen planerar längre fram att genom medborgardialog lyfta frågor kring landskapets värden i enlighet med den europeiska landskapskonventionen. Dialog och delaktighet har stor betydelse för en långsiktig förankring av riksintressena som värdefulla landskapsavsnitt.

Ett riksintresse
Det finns omkring 1700 riksintressen för kulturmiljövården i Sverige och 54 av dem finns i Örebro län. När ett område klassas som riksintresse innebär det att kulturmiljön i området har ett värde av betydelse för såväl länet, som hela landet. Riksintressena ska representera hela landets historia, från stenålder till nutid. De ska åskådliggöra hur vi genom århundraden utnyttjat naturens resurser, olika tiders näringsliv och sociala villkor, byggnadsskick samt estetiska ideal.